onsdag 30 december 2009

Vattnet som aldrig stillar


Gör sig katedraler av glas att sätta läpparna mot.
Under glas för bäcken de ljuvaste toner om en längtan som inte längre finns.
Jag kysser ditt glas och bringar en skål att dela med mig utav.
Ditt vatten som aldrig stillar, likt känslor, likt en kyss.

4 kommentarer:

  1. Vackert, Christian!

    Du ger mig sån härlig inspiration!

    //Britt

    SvaraRadera
  2. Du har fått en present i min blogg. Anta utmaningen!!!!

    SvaraRadera
  3. Jag har blivit utmanad på en fotokull och eftersom man ska "skicka vidare" så väljer jag din blogg eftersom jag ofta är här och läser och njuter av bilderna...
    Spelreglerna är att man går in på sin första fotomapp och väljer den tionde bilden. Man publicerar fotot i sin blogg med bakgrundshistorien. Sedan måste man välja ytterligare fem bloggare som ska leka fotokull. (Om du redan har lekt fotokull tidigare, förlåt - bry dig om den här inbjudan! Dessutom, vill man inte vara med, så måste man inte!)

    Hälsningar
    Anita Fjäder

    SvaraRadera